Elvägar låter läskigt, som om de vore elektrifierade med högspänning och förenade med livsfara. Sanningen är att de förvisso är elektrifierade, men riskfria. Det är inte heller hela vägbanan som avses. Lär dig mer om elvägar, projektet Smartroad Gotland och vad det betyder för framtidens mobilitet.
Demonstrationsprojektet Roadsmart Gotland håller för närvarande på att testa elvägar utanför Visby på Gotland. Projektet går ut på att pröva idén om ett fullt fungerande svenskt elvägsnätverk. Elvägarna laddar via smart induktiv teknik de fordon som kör på dem. Detta kräver förstås att en speciell mottagare installeras. För teständamålet har man tagit fram en buss och en lastbil som försetts med teknologin.
Informationsfilm på engelska (Speltid: 2,23 min) © Electreon AB
Projektet Smartroad Gotland
Det är av största vikt att vi minskar behovet av fossila bränslen, och det snart. För att hjälpa utvecklingen på traven har man tagit fram den teknik som nu testas i projektet. Gotland befinner sig redan i framkant när det gäller innovationsteknik, och det finns gott om miljövänlig energi. En annan anledning till att testerna utförs just här är det varierade gotländska klimatet.
En av målsättningarna med projektet är att minska den tunga trafikens negativa miljöpåverkan. Inte nog med att transporter släpper ut stora mängder koldioxid i atmosfären, de bidrar till en ökad bullernivå i närområdet. Med eldrivna bussar och lastbilar får vi inte bara ner ljudnivån – fordonen är förvånansvärt tystgående – vi förbättrar även luften kring vältrafikerade vägar.
Projektet är ett samarbete mellan Electreon AB, som utvecklat tekniken, Trafikverket och många andra partners. Resultatet skulle redovisas under våren 2022, men har blivit förlängt till 2023. Redan i ett tidigt skede såg man dock positiva effekter.
Så här fungerar elvägarna
Vägbanan har ett inbyggt nätverk av kopparspolar som gör att fordonen laddas medan de körs. Man har valt en sträcka mellan centrala Visby och flygplatsen där man grävt ned spolarna, som har ett skyddande gummihölje, och täckt dem med ett lager asfalt.
Strömmottagarna sitter under fordonen, och det behövs en mottagare för en personbil, 2–3 under en buss (se bilden nedan) och upp emot dubbelt så många under en lastbil. Överföringen är trådlös och induktiv, det vill säga den möjliggörs av elektromagnetisk strålning.
Längs efter vägen finns sedan kontrollenheter både under och ovan jord. Dessa reglerar elektriciteten i spolarna så att den slås på när det kommer en bil och sedan stängs av när fordonet passerat. Kontrollenheterna avgör om fordonet har tillgång till systemet och bedömer laddbehovet. Allt detta sker blixtsnabbt, precis när fordonet befinner sig ovanför en spole.
Elvägar kan vara känsliga för svängningar i energinivåerna och förstås för strömavbrott. Därför har man i samarbete med Vattenfall skapat energilager som till viss del laddas med solceller.
Första permanenta svenska elvägen
I skrivandet stund pågår upphandlingarna för den första permanenta elvägen i Sverige. Enligt Trafikverket ska den byggas på E20 mellan Hallsberg och Örebro. Till en början handlar det även här om ett pilotprojekt för att se att laddningstekniken, accessen och betalsystemen fungerar som det är tänkt. Elvägen är främst menad att avlasta och minska utsläppen från den tunga godstrafiken.
Varför valde man just den här vägsträckan?
Jo, för att den har de bästa förutsättningarna att testa tekniken vad gäller typ av väg, mängden fordon som passerar, antalet transporter, miljön, eltillgången och så vidare. Vägen hör också till den viktiga infrastruktur som knyter ihop landets tre största städer: Stockholm, Göteborg och Malmö. Inom en radie på ca 3 timmars transporttid når man även så mycket som 60 procent av alla företag i Sverige.
Det finns dock fortfarande frågetecknen kring tekniken och elvägslösningen inte är absolut. Om bättre batterier tas fram, eller man hittar nya och effektivare metoder, då kan elvägarna komma att avvecklas.
