Sveriges nationella kunskapscentrum för kollektivtrafik, K2, har undersökt hur den framtida kollektiva mobiliteten kan komma att se ut. Frågor om vad som är hållbart, och förslag på den bästa vägen framåt, är några av ämnena som behandlas. Vi har läst rapporten och sammanfattat det viktigaste.
Sedan 1970-talet har bilägandet i Sverige inte minskat utan snarare ökat med 116 %. Om vi ska klara satta miljömål och ta oss igenom bränslekrisen, då är det mycket som står på spel. Även om det säljs fler elbilar står vi inför en mängd utmaningar på trafikområdet och behöver hitta hållbara lösningar.
Mobilitet handlar i grunden om tillgänglighet. Genom mobilitet, det vill säga rörlighet, får människor tillgång till och kan bidra till sådant som ger livet mening och som skapar värde för både individer och samhälle – arbete, handel, kultur, natur, vård, idrott, utbildning, gemenskap. Tillgänglighet ger människor frihet. Frihet att kunna resa dit man vill och behöver, men också frihet från att behöva resa.
Ur Framtiden kollektiva mobilitet (s.6)
Kollektivtrafiken är av största vikt
I rapporten har K2 tagit fasta på vad forskningen och experter har att säga i ämnet. För att minska utsläppen behöver vi satsa mer på det som redan fungerar, såsom kollektivtrafiken, men också bygga om städer för gång- och cykeltrafik. Det handlar om att använda nuvarande och eventuella framtida mobilitetslösningar på ett effektivt sätt.
Även på mindre orter och i glesbygden är kollektivtrafiken en nöt som behöver knäckas. Om bilkörandet ska minska behövs vettiga och väl fungerande alternativ. Medborgarna måste övertygas om fördelarna med samåkning, bilpooler och liknande. Där kan vi inspireras av Berlin.
BVG tänker nytt i Berlins lokaltrafik
I den tyska huvudstaden Berlin är Berlins Verkehrsbetriebe, BVG, det största bolaget verksamt inom den kommunala lokaltrafiken. BVG har ansvaret för tunnelbanetrafiken (U-Bahn), samt för spårvagnar och bussar. Ja, det finns också några färjor som ingår i infrastrukturen. Förutom de traditionella transporttjänsterna har man experimenterat med moderna mobilitetstjänster.
Under fyra år (2018‒2022) provade man med samåkningsprojektet BerlKönig idén om delade taxitjänster. Sedan 2022 har ett nytt projekt tagit över, Muva, som främst hjälper människor med funktionsnedsättningar att ta sig till tågstationer med fungerande hiss (ingen självklarhet i Berlin).
Appen Jelbi är ett annat försök att binda samman lokaltrafiken med den nya mobiliteten, dvs (el)cyklar, elsparkcyklar och även hyrbilar. På så vis hittar du snabbaste vägen ‒ och färdsättet ‒ vart än du ska.
Mikromobilitet ‒ att förena den gamla med det nya
De omåttligt populära elsparkcyklarna är ett relativt nytt färdmedel. Åsikterna går isär om deras säkerhet, men batteridriften sparar in en hel del avgaser. Elcyklar och vanliga cyklar hör till området mikromobilitet och med undantag för promenader lämnar de inte något klimatavtryck att tala om. Fast vi klarar oss inte bara med mikromobilitet.
Rapporten från K2 säger att elfordon, lokaltrafik, mikromobilitet och moderna mobilitetstjänster tillsammans kan vända den negativa miljöpåverkan. Bussar drivs numera av biobränsle eller el, vilket gör dem betydligt mer hållbara än vanliga bilar, undantaget elbilar. Elbilarna i sig kan dock inte lösa alla problem. Det som krävs är en kombination av det gamla och nya.
Distansarbete, bilpooler och moderna mobilitetstjänster
Möjligheten att arbeta hemifrån kan ha stor betydelse. Det är inte alla som kan jobba på distans, men de som kan borde göra det åtminstone ett par gånger i veckan. Det går inte att göra fel när man undviker transporter helt och hållet.
Nästa steg är att utveckla all form av moderna mobilitetstjänster, exempelvis bil- och taxidelning. Om du kan samåka med grannen gör du miljön en stor tjänst. Bilpooler förekommer redan inom den kommunala verksamheten, som till exempel inom hemtjänsten, och i storstäder kan du ingå i bilpooler även privat. Det kunde vara en bra idé också i glesbygden, men oklart hur man ska gå tillväga.
Vi menar att ett förändrat samhällskontrakt behöver utgå från att den kollektiva mobiliteten blir valbar för fler genom att alla på rimlig tid och till rimlig kostnad kan ta sig till alla platser i städerna, samt till viktiga platser utanför städerna, utan att behöva äga ett eget fordon.
Ur Framtiden kollektiva mobilitet (s.10)
En ny frihetsreform
Inget av det tidigare nämnda är något som sker automatiskt. Det krävs politiska beslut, samarbeten… Ja, en helt ny frihetsreform, enligt K2. Hela samhällskontraktet måste skrivas om, kanske behövs en särskild statlig myndighet som arbetar med detta och utvecklar långtgående strategier.
Det är också viktigt att titta på finansieringen, för omställningen kommer inte vara gratis. Bara att planera om gaturummet för att främja gång- och cykeltrafik, och begränsa biltrafiken, kommer kosta.
En annan bra idé som nämns i rapporten är efterfrågestyrd kollektivtrafik. Försök i både USA och Japan har visat sig framgångsrika, inte minst för äldre medborgare, och man har sparat pengar på att inte ha en fast tidsplan. Via appar och en flexibel organisation bokar man och samordnar resor vid behov.
Oavsett lösning, räkna med att framtiden är mobil.
