{"id":7726,"date":"2022-09-27T07:28:04","date_gmt":"2022-09-27T07:28:04","guid":{"rendered":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/?p=7726"},"modified":"2022-09-27T07:28:06","modified_gmt":"2022-09-27T07:28:06","slug":"ekodukt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/","title":{"rendered":"En ekodukt skyddar djuren i trafiken"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"576\" data-src=\"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_01-1024x576.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-7729 lazyload\" data-srcset=\"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_01-1024x576.jpg 1024w, https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_01-300x169.jpg 300w, https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_01-768x432.jpg 768w, https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_01.jpg 1200w\" data-sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" src=\"data:image\/svg+xml;base64,PHN2ZyB3aWR0aD0iMSIgaGVpZ2h0PSIxIiB4bWxucz0iaHR0cDovL3d3dy53My5vcmcvMjAwMC9zdmciPjwvc3ZnPg==\" style=\"--smush-placeholder-width: 1024px; --smush-placeholder-aspect-ratio: 1024\/576;\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p><strong>Faunabroar eller faunapassager, djur- eller vilt\u00f6verg\u00e5ngar; det finns m\u00e5nga namn p\u00e5 dessa viadukter som \u00e4r till f\u00f6r att skydda djur och m\u00e4nniskor i trafiken. Den riktiga termen \u00e4r dock ekodukt, och att bygga ekodukter har visat sig vara en lyckosam metod f\u00f6r att f\u00f6rhindra viltolyckor. <\/strong><br><br>Viltst\u00e4ngsel har l\u00e4nge funnits f\u00f6r att f\u00f6rhindra att vilda djur tar sig ut p\u00e5 v\u00e4garna och orsakar olyckor. Ekodukter \u00e4r ett b\u00e4ttre alternativ, eller \u00e5tminstone <strong>ett bra komplement till viltst\u00e4ngslen<\/strong>. <br><br>I Sverige har vi till dags dato f\u00e4rdigst\u00e4llt sex ekodukter, eller \u00e4r det kanske tio? Antalet \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 grepp om eftersom de inte verkar finnas samlade n\u00e5gonstans. Dessutom prospekteras det p\u00e5 och byggs fortl\u00f6pande nya \u00f6verg\u00e5ngar f\u00f6r mer \u00e4n en djurart.<\/p>\n\n\n\n<iframe data-src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/s3FJYgvOFBA\" width=\"800\" height=\"450\" frameborder=\"0\" title=\"YouTube video player\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" 0=\"allowfullscreen\"  src=\"data:image\/svg+xml;base64,PHN2ZyB3aWR0aD0iMSIgaGVpZ2h0PSIxIiB4bWxucz0iaHR0cDovL3d3dy53My5vcmcvMjAwMC9zdmciPjwvc3ZnPg==\" class=\"lazyload\" data-load-mode=\"1\"><\/iframe><br><em>Exempel p\u00e5 olika ekodukter och deras anv\u00e4ndningsomr\u00e5den<\/em><br><br><br>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Ekoduktens historia<\/h3>\n\n\n\n<p>En sak \u00e4r s\u00e4ker, ekodukter finns \u00f6ver hela landet \u2012 fr\u00e5n Kiruna i norr till Kungsbacka i s\u00f6der \u2012 och de hittas f\u00f6rst\u00e5s \u00e4ven utomlands. Olika typer av ekodukter har f\u00f6rekommit s\u00e5 l\u00e5ngt tillbaka som p\u00e5 1800-talet, men efter millennieskiftet kan man s\u00e4ga att de har f\u00e5tt en ren\u00e4ssans. <br><br>Den allra f\u00f6rsta ekodukten var egentligen <strong>en fiskv\u00e4g som byggdes p\u00e5 1880-talet<\/strong> i Rhode Island, USA. Att leda fisk f\u00f6rbi hinder, genom r\u00e4nnor och trappor \u00e4r metoder som har m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5 nacken. <br><br><strong>V\u00e4rldens f\u00f6rsta djur\u00f6verg\u00e5ng<\/strong> byggdes troligen p\u00e5 1950-talet i Frankrike, men de har f\u00f6rekommit tidigt i andra europeiska l\u00e4nder ocks\u00e5, exempelvis i Nederl\u00e4nderna och Schweiz. Flest ekodukter, det r\u00f6r sig om allt mellan 600 till tusentals, finns troligtvis i Nederl\u00e4nderna, Kanada och USA.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"683\" data-src=\"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_04-1024x683.jpg\" alt=\"En ensam groda p\u00e5 v\u00e4gbanan\" class=\"wp-image-7733 lazyload\" data-srcset=\"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_04-1024x683.jpg 1024w, https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_04-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_04-768x512.jpg 768w, https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_04.jpg 1200w\" data-sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" src=\"data:image\/svg+xml;base64,PHN2ZyB3aWR0aD0iMSIgaGVpZ2h0PSIxIiB4bWxucz0iaHR0cDovL3d3dy53My5vcmcvMjAwMC9zdmciPjwvc3ZnPg==\" style=\"--smush-placeholder-width: 1024px; --smush-placeholder-aspect-ratio: 1024\/683;\" \/><figcaption><em>Groddjur \u00e4r en utsatt art p\u00e5 v\u00e5ra v\u00e4gar<\/em><br><br><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">R\u00e4ddar k\u00e4nsliga djurarter<\/h3>\n\n\n\n<p>I Sverige \u00e4r det fr\u00e4mst <strong>kollisioner med \u00e4lgar och andra hjortdjur<\/strong> man vill undvika. Den typen av olyckor slutar ofta illa, b\u00e5de f\u00f6r m\u00e4nniska och djur. \u00c4ven de materiella skadorna kan bli omfattande. I vissa omr\u00e5den kan trafiken dessutom inneb\u00e4ra ett allvarligt hot mot k\u00e4nsliga djurarter. <br><br>Ett exempel \u00e4r groddjur, s\u00e5som grodor och paddor. <strong>Groddjur \u00e4r s\u00e4rskilt k\u00e4nsliga f\u00f6r milj\u00f6gifter<\/strong> och dras till v\u00e5tmarker som gynnar fortplantning och ett gott leverne. N\u00e4r det goda livet \u2012 bokstavligt talat \u2012 krockar med en speciellt trafikerad v\u00e4gstr\u00e4cka, ja d\u00e5 uppst\u00e5r det problem. D\u00e4r \u00e4r en ekodukt, eller annan typ av djur\u00f6verg\u00e5ng (exempelvis en tunnel), en l\u00f6sning som r\u00e4ddar liv.<br><br>\u00c4nnu en f\u00f6rdel \u00e4r att en ekodukt i allm\u00e4nhet <strong>kan anv\u00e4ndas av fler arter<\/strong> \u00e4n bara d\u00e4ggdjur. Ekodukter i Sverige frekventeras av gr\u00e4vlingar, vildsvin, harar, r\u00e4var, olika typer av m\u00e5rddjur, grodor, ormar med flera.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"682\" data-src=\"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_03-1024x682.jpg\" alt=\"Varningsskyltar l\u00e4ngs en v\u00e4g i Australien\" class=\"wp-image-7732 lazyload\" data-srcset=\"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_03-1024x682.jpg 1024w, https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_03-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_03-768x511.jpg 768w, https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_03.jpg 1200w\" data-sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" src=\"data:image\/svg+xml;base64,PHN2ZyB3aWR0aD0iMSIgaGVpZ2h0PSIxIiB4bWxucz0iaHR0cDovL3d3dy53My5vcmcvMjAwMC9zdmciPjwvc3ZnPg==\" style=\"--smush-placeholder-width: 1024px; --smush-placeholder-aspect-ratio: 1024\/682;\" \/><figcaption><em>Varningsskyltar l\u00e4ngs en v\u00e4g i Australien<\/em><br><br><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Fauna Crossings i Australien<\/h3>\n\n\n\n<p>I Australien kallas ekodukter f\u00f6r &#8220;fauna crossings&#8221; och under det paraplyet kan man trycka in flertalet varianter: vilttunnlar, gr\u00f6na broar (ekodukter), kulvertar eller s\u00e4rskilda faunatunnlar, faunabroar, koalabroar, kapellbroar, glidstolpar, repstegar, samt h\u00e4ngbroar f\u00f6r flygande pungdjur s\u00e5som flygpungekorrar och ringsvanspungr\u00e5ttor.<br><br>Kort och gott s\u00e5 kan man allts\u00e5 <strong>skapa \u00f6verg\u00e5ngar och anpassa dem f\u00f6r specifika djurarter<\/strong>. Anpassningar, som exempelvis en repstege eller h\u00e4ngbro f\u00f6r apor, g\u00f6r att alla vilt\u00f6verg\u00e5ngar inte beh\u00f6ver bli s\u00e5 dyra att bygga. En stor ekodukt kan g\u00e5 p\u00e5 m\u00e5nga miljoner kronor. En enklare repbro kan bli mycket billigare, men fungera minst lika effektivt. <br><br>F\u00f6rdelen med ekodukterna \u00e4r dock att de kan hj\u00e4lpa m\u00e5nga olika djurarter samtidigt. D\u00e4r \u00e4r <em><strong>Slaty Creek Wildlife Underpass<\/strong><\/em>, under Calder Freeway i Black Forest, ett fint exempel. Vilttunneln kan stoltsera med att ha r\u00e4ddat fladderm\u00f6ss, f\u00e5glar, koalor, wombats, reptiler och k\u00e4ngurur. Den har s\u00e5ledes haft stor positiv inverkan p\u00e5 djurlivet i omr\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">En naturlig del av landskapet<\/h2>\n\n\n\n<p>Tunnlar och s\u00e5 kallade &#8220;underpasses&#8221; g\u00e5r under v\u00e4gbanan och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r knappt m\u00e4rkbara f\u00f6r bilisterna. De flesta djur\u00f6verg\u00e5ngar \u00e4r dock inte vackra. Betong eller andra visuellt trista material anv\u00e4nds ofta f\u00f6r att skapa en stabil konstruktion. <br><br>N\u00e4r \u00f6verg\u00e5ngar kl\u00e4s in i v\u00e4xtlighet och \u00e4r del i ett natursk\u00f6nt landskap, d\u00e5 kan ekodukten \u00e4ven vara en fr\u00f6jd f\u00f6r \u00f6gat. Det viktigaste \u00e4r trots allt funktionen och att de faktiskt anv\u00e4nds. Ja, att de blir en naturlig del av landskapet f\u00f6r djuren. H\u00e4r f\u00f6ljer n\u00e5gra bildexempel.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"576\" data-src=\"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_Kanada-1024x576.jpg\" alt=\"En ekodukt i Banff nationalpark\" class=\"wp-image-7730 lazyload\" data-srcset=\"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_Kanada-1024x576.jpg 1024w, https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_Kanada-300x169.jpg 300w, https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_Kanada-768x432.jpg 768w, https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_Kanada.jpg 1200w\" data-sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" src=\"data:image\/svg+xml;base64,PHN2ZyB3aWR0aD0iMSIgaGVpZ2h0PSIxIiB4bWxucz0iaHR0cDovL3d3dy53My5vcmcvMjAwMC9zdmciPjwvc3ZnPg==\" style=\"--smush-placeholder-width: 1024px; --smush-placeholder-aspect-ratio: 1024\/576;\" \/><figcaption><em>En av ekodukterna i Banff nationalpark, bygg\u00e5r: 1997<\/em><br><br><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Banff Wildlife Overpass, Kanada<\/h3>\n\n\n\n<p>Som bilden ovan avsl\u00f6jar \u00e4r landskapet h\u00e4r magnifikt och v\u00e4gen leder genom nationalparken, <a href=\"https:\/\/banffnationalpark.com\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Banff National Park<\/a>. Ekodukterna sm\u00e4lter in fint i omgivningen och denna \u00e5teranv\u00e4nder bergens form i sina tv\u00e5 kullar. Gr\u00e4s och tr\u00e4d har kl\u00e4tt in ekodukten och gjort den attraktiv f\u00f6r djurlivet. <br><br>Sedan 1980-talet har den kanadensiska regeringen <strong>satsat 100 miljoner dollar p\u00e5 l\u00f6sningar<\/strong> f\u00f6r att f\u00e5 ner antalet viltolyckor. Som en del i utbyggnaden och renoveringen av motorv\u00e4gen har man satt upp viltst\u00e4ngsel och byggt ekodukter. Resultatet visar <strong>en nedg\u00e5ng av olyckorna med 80 procent<\/strong>. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"682\" data-src=\"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_02-1024x682.jpg\" alt=\"Ekodukt i \" class=\"wp-image-7731 lazyload\" data-srcset=\"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_02-1024x682.jpg 1024w, https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_02-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_02-768x511.jpg 768w, https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_02.jpg 1200w\" data-sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" src=\"data:image\/svg+xml;base64,PHN2ZyB3aWR0aD0iMSIgaGVpZ2h0PSIxIiB4bWxucz0iaHR0cDovL3d3dy53My5vcmcvMjAwMC9zdmciPjwvc3ZnPg==\" style=\"--smush-placeholder-width: 1024px; --smush-placeholder-aspect-ratio: 1024\/682;\" \/><figcaption><em>Ekodukt i Dwingelderveld National Park, Nederl\u00e4nderna<\/em><br><br><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Dwingelderveld National Park, Nederl\u00e4nderna<\/h3>\n\n\n\n<p>I <a href=\"https:\/\/www.nationaalpark-dwingelderveld.nl\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Dwingelderveld National Park<\/a> i regionen Drenthe, Nederl\u00e4nderna, har man genomf\u00f6rt ett enormt projekt med att <strong>\u00e5terst\u00e4lla ekosystemet i v\u00e5ta och torra hedmarker<\/strong>. Som ett led i byggnationerna har man uppf\u00f6rt flera ekodukter och tunnlar f\u00f6r att skydda djurlivet. <br><br>Den n\u00e4ringsrika matjorden har skalats bort och de naturliga vattenf\u00f6rh\u00e5llandena i ett omr\u00e5de p\u00e5 285 hektar har \u00e5terst\u00e4llts. Arbetet har inte bara lett till en st\u00f6rre utbredning av hedlandskapet, \u00e4ven markvegetation, n\u00e4ringsfattiga (oligotrofa) dammar och artrika gr\u00e4smarker frodas. <strong>Dammarna gynnar tillv\u00e4xten av groddjur<\/strong> och projektet har dessutom haft positiva effekter p\u00e5 klimatanpassning och att f\u00f6rebygga \u00f6versv\u00e4mningar.<\/p>\n\n\n\n<iframe data-src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/IbpvWsBpr4E\" width=\"800\" height=\"450\" frameborder=\"0\" title=\"YouTube video player\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" 0=\"allowfullscreen\"  src=\"data:image\/svg+xml;base64,PHN2ZyB3aWR0aD0iMSIgaGVpZ2h0PSIxIiB4bWxucz0iaHR0cDovL3d3dy53My5vcmcvMjAwMC9zdmciPjwvc3ZnPg==\" class=\"lazyload\" data-load-mode=\"1\"><\/iframe><br><em>Den r\u00f6da landkrabban under den \u00e5rliga vandringen<\/em><br><br><br>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Jul\u00f6n och Kokos\u00f6arna, Australien<\/h3>\n\n\n\n<p>En av de m\u00e4rkligare djur\u00f6verg\u00e5ngarna m\u00e5ste vara den som byggts f\u00f6r <strong>den r\u00f6da landkrabban<\/strong>, \u00e4ven kallad lilla julkrabban. Arten \u00e4r endemisk, det vill s\u00e4ga <strong>den lever uteslutande p\u00e5 Kokos\u00f6arna och Jul\u00f6n<\/strong>, sydv\u00e4st om Java i Indonesien. En g\u00e5ng om \u00e5ret vandrar krabborna ut till kusten f\u00f6r att para sig och l\u00e4gga \u00e4gg. Under den perioden m\u00e5ste de korsa trafikerade v\u00e4gar och andra farliga platser. <br><br>En enkel fem meter h\u00f6g <strong>brokonstruktion i metall<\/strong> g\u00f6r att krabborna kan kl\u00e4ttra upp p\u00e5 den ena sidan, bokstavligt talat vandra \u00f6ver v\u00e4gen och tryggt komma ner p\u00e5 den andra sidan. F\u00f6rutom &#8220;krabbroarna&#8221; brukar de lokala myndigheterna l\u00e5ta st\u00e4nga av v\u00e4gar f\u00f6r att skydda krabborna.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Vill du l\u00e4sa mer om nationalparker i Sverige?<\/strong> D\u00e5 rekommenderar vi <a href=\"..\/magazine\/resa\/6-svenska-nationalparker\/\">den h\u00e4r artikeln<\/a><\/p>\n<!-- AddThis Advanced Settings generic via filter on the_content --><!-- AddThis Share Buttons generic via filter on the_content -->","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Faunabroar eller faunapassager, djur- eller vilt\u00f6verg\u00e5ngar; det finns m\u00e5nga namn p\u00e5 dessa viadukter som \u00e4r till f\u00f6r att skydda djur och m\u00e4nniskor i trafiken. Den riktiga termen \u00e4r dock ekodukt, och att bygga ekodukter har visat sig vara en lyckosam metod f\u00f6r att f\u00f6rhindra viltolyckor. Viltst\u00e4ngsel har l\u00e4nge funnits f\u00f6r att f\u00f6rhindra att vilda djur&#8230;<!-- AddThis Advanced Settings generic via filter on get_the_excerpt --><!-- AddThis Share Buttons generic via filter on get_the_excerpt --><\/p>\n","protected":false},"author":57,"featured_media":7729,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[4,8],"tags":[69,152,151,154,82,116,153,85,10,33],"class_list":{"0":"post-7726","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-innovationer","8":"category-nyheter","9":"tag-australien","10":"tag-djur","11":"tag-ekodukt","12":"tag-kanada","13":"tag-kora-bil","14":"tag-miljo","15":"tag-natur","16":"tag-nederlanderna","17":"tag-sverige","18":"tag-usa","19":"entry"},"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.1.1 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>En ekodukt skyddar djuren i trafiken - Sixt Sverige Magazine<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"En ekodukt \u00e4r en slags viadukt som skyddar djur (och m\u00e4nniskor) i trafiken. De har blivit en lyckosam metod f\u00f6r att f\u00f6rhindra viltolyckor.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"En ekodukt skyddar djuren i trafiken - Sixt Sverige Magazine\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"En ekodukt \u00e4r en slags viadukt som skyddar djur (och m\u00e4nniskor) i trafiken. De har blivit en lyckosam metod f\u00f6r att f\u00f6rhindra viltolyckor.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Sixt Sverige Magazine\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-09-27T07:28:04+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2022-09-27T07:28:06+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_01.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1200\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"675\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"6 minutes\" \/>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"En ekodukt skyddar djuren i trafiken - Sixt Sverige Magazine","description":"En ekodukt \u00e4r en slags viadukt som skyddar djur (och m\u00e4nniskor) i trafiken. De har blivit en lyckosam metod f\u00f6r att f\u00f6rhindra viltolyckor.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"En ekodukt skyddar djuren i trafiken - Sixt Sverige Magazine","og_description":"En ekodukt \u00e4r en slags viadukt som skyddar djur (och m\u00e4nniskor) i trafiken. De har blivit en lyckosam metod f\u00f6r att f\u00f6rhindra viltolyckor.","og_url":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/","og_site_name":"Sixt Sverige Magazine","article_published_time":"2022-09-27T07:28:04+00:00","article_modified_time":"2022-09-27T07:28:06+00:00","og_image":[{"width":1200,"height":675,"url":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_01.jpg","type":"image\/jpeg"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"","Est. reading time":"6 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/"},"author":{"name":"","@id":""},"headline":"En ekodukt skyddar djuren i trafiken","datePublished":"2022-09-27T07:28:04+00:00","dateModified":"2022-09-27T07:28:06+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/"},"wordCount":1229,"commentCount":0,"image":{"@id":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_01.jpg","keywords":["Australien","djur","ekodukt","Kanada","k\u00f6ra bil","milj\u00f6","natur","Nederl\u00e4nderna","Sverige","USA"],"articleSection":["Innovationer","Nyheter"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/","url":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/","name":"En ekodukt skyddar djuren i trafiken - Sixt Sverige Magazine","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_01.jpg","datePublished":"2022-09-27T07:28:04+00:00","dateModified":"2022-09-27T07:28:06+00:00","author":{"@id":""},"description":"En ekodukt \u00e4r en slags viadukt som skyddar djur (och m\u00e4nniskor) i trafiken. De har blivit en lyckosam metod f\u00f6r att f\u00f6rhindra viltolyckor.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_01.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-content\/uploads\/\/sites\/14\/2022\/09\/Ekodukt_01.jpg","width":1200,"height":675,"caption":"Ekodukt"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/innovationer\/ekodukt\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"En ekodukt skyddar djuren i trafiken"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/#website","url":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/","name":"Sixt Sverige Magazine","description":"Nyheter och resetips fr\u00e5n SIXT","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":"Person","@id":"","url":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/author\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7726","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-json\/wp\/v2\/users\/57"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7726"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7726\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-json\/wp\/v2\/media\/7729"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7726"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7726"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sixt.se\/magazine\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7726"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}